Den ofrånkomliga döden inom modevärlden

Döden är ofrånkomlinglig för oss alla men när den sker efter eget initiativ och kanske i synnerhet av någon som “verkar ha allt” är den på sätt kanske än mer fascinerande. L’Wren Scott, den upphöjda modellen, designer och tillika Mick Jaggers flickvän, begick självmord i sin lägenhet i New York för några dagar sedan och även om jag inte var särkilt familjär med hennes verk innan hennes död så har hennes öde ändå fascinerat mig. Varför begår någon som har de attribut som samhället kanske hyllar som eftersträvansvärt denna handling? Hon var vacker, smal, framgångsrik och erkänd.

Hennes självmord har fått mig minnas det av Alexander McQueen för några år sedan och jag kan inte annat än att fundera över vad som driver människor inom modebranschen till dessa handlingar. Visst sker det självmord i alla yrkeskategorier men jag undrar om inte modevärldens ytlighet och själslösa tomhet varit bidragande orsaker. Kanske är det samma tomhet som överlag driver människor att ta sitt liv, bristen på äkta connection med sin omvärld. Oavsett så är L’Wrens öde inget annat än en tradgedi.

En otrolig utveckling med färger och ljud

Neil Harbisson är en fascinerande människa. Han föddes färgblind men har lyckats utveckla ett hjälpmedel som möjliggör för honom att höra färger. Tack vare detta skapar han konst och kallar sig till och med för cyborg!

Eftersom jag gick en kurs i ljudhealing för ett tag sedan finner jag detta väldigt fascinerande, på gränsen till overkligt. Men möjligheterna för denna typ av teknologi är oändliga. Det är inte bara helande, det ökar människors livskvalitet och kan kanske också driva utvecklingen framåt. Sen, precis som Neil skämtar om i sitt TED-talk, så kanske man inte får snyggaste stilen bara för att man klär sig i färger som låter bra men tanken om vad som är möjligt med dagens teknologi är ändå svinlande.

Intresset för Neils hjälpmedel har varit stort varför han också startat Cyborg Foundation som man kan se mer om här på Vimeo.